Fascinerande

Visst är det fascinerande hur snabbt kroppen anpassar sig till nya förutsättningar! Jag drog ju ner rejält på amningen i helgen, från ca 6 gånger per dygn till 2, och de första dagarna var brösten spända som vattenballonger, jag var tvungen att pumpa ur det värsta flera gånger per dag för att det inte skulle göra ont. Men så i måndags var de precis som vanligt igen, inte alls spända fast jag inte ammade på 12 timmar. Fantastiskt! Det finns fortfarande mjölk kvar, men jag märkte igår kväll att det inte var tillräckligt för att G skulle bli mätt – men det gör inget, han brukar ju ändå dricka välling på kvällen, amningen är mest för att det är mysigt och för att få honom sömnig.

Nu har han slutat bitas också så jag får ser hur länge jag fortsätter amma lite innan jag slutar helt – kanske en månad om det fortsätter gå så här bra. Det är smidigt att ha det esset i rockärmen att kunna dra fram om han blir jättekinkig!

Ikväll testade vi förresten en ny nattningsrutin; först lyssnade vi på några godnattvisor tillsammans medan G drack välling, sedan satte vi på en skiva AC/DC (ganska lugn och framförallt melodisk hårdrock med bra ”gung”) och så dansade Stefan med G tills han somnade (tog bara två låtar!). Hittills verkar det funka, han sover nu i alla fall. Håller tummarna för att han sover bra i natt! Igår natt sov han först 6 timmar, sen var han vaken i 1,5 och sov sen i 4 timmar till. Halvbra natt med andra ord.

Trött och slut…

… känner jag mig idag, och det beror på att G sov überdåligt i natt. Efter första amningen 2.30 ville han inte somna om utan låg och babblade och sparkade i en timme tills jag gav upp och ammade honom igen. Han somnade om kl 4 och sov till… kl 5! Att jag inte dog… Sen sov han ”ända” till kl 8 men totalt sov jag väl 6 timmar i natt, minst två timmar för lite för mig! Så ikväll har jag inte varit så upplagd för bus, måste jag säga… Och när han då dessutom har börjat bita mig när han ammar så är jag bra sugen på att sluta amma på stört… Det värsta är att han ler innan och efter, det verkar faktiskt som att han är medveten om att han inte får men gör det ändå! Jag försöker säga nej och ta bort honom men han bara skrattar och gör om det…

Vi pratade om nattamning efter babysimmet idag och nu funderar jag på att testa att sluta igen, det är ju så många som säger att de inte ska behöva äta på natten efter 6 månader, att det bara är vana osv. Jag har försökt få honom att äta mer på dagen, men kanske måste man sluta mata honom på natten för att få honom att göra det.

Ja vi får se när jag orkar ta första fajten, funderar på att testa att inte amma nästa gång han vaknar efter 1-2 timmar (händer som tur är inte så ofta), för då KAN det ju inte vara att han är hungrig! Eller så sätter jag en gräns mellan säg midnatt och kl 6 och bestämmer mig för att mellan de tiderna blir det ingen mat. Så får man väl se vem som är envisast…

Nu sover han i alla fall, jag ska slita mig från datorn och scrappa ett kort (=bästa avslappningen), sen lägga mig tidigt. Måste ju sova men måste slappa lite innan också…

Höstfix i trädgården

I helgen har vi fått gjort en hel del i trädgården. Jag har flyttat några lammöron från framsidan till buskplanteringen, de behövde delas och lyser upp så fint i rabatten så jag hoppas de blir bra bland buskarna. Och så har jag planterat vårlökar; massa snödroppar (bland annat framför julrosor, inspirerad av det här), krokus, kungsängsliljor, vita allium och ett tulpanpaket med vita, rosa och lila dubbla tulpaner där jag satte hälften i perennrabatten på framsidan och hälften i buskplanteringen på baksidan. Tyvärr var lökarna inte paketerade för sig så jag vet ju inte vilka färger som hamnar var – men det blir säkert bra ändå.

(Bilder från Odla.nu där jag köpte lökarna)

Stefan har borrat ett hål i väggen till förrådet och dragit igenom en kabel för att vi ska kunna ha ljus och frostvakt i förrådet. Nu är det nära att kunna övervintra växter där inne!

G sov i vagnen när vi började fixa och när han vaknade satt han nöjd och tittade medan vi gjorde klart. Skönt! Ang maten har det varit bakslag i helgen, han har mest velat amma och förutom det bara ätit välling. Men det kommer väl bättre dagar igen, jag försöker att inte stressa med maten utan ta det i G:s takt. I morse gick Stefan upp och gav honom välling medan jag fick sovmorgon, och innan G ville amma igen – nästan fyra timmar senare! – var jag tvungen att pumpa ut lite mjölk för att inte sprängas! Vilket i det här sammanhanget ju är positivt…

Sexmånaderskontroll och babysim

Idag var jag på sexmånaderskontroll med G.  Allt var bra enligt läkaren som kollade hjärtat, lungorna och höfterna och han har gått upp ordentligt i vikt, 2 cm och 800 gram på en dryg månad! Mammas store kille…

Jag frågade lite om hur jag ska gå till väga för att få honom att äta större portioner av riktig mat och inte bara vilja amma, och även hur man kan få honom att sova bättre på natten. Sköterskan sa att vid 6 månader ska de inte behöva äta på natten längre, så det kan vara idé att försöka trösta honom utan att amma när han vaknar på natten. Vi ska testa det i helgen, det blir väl Stefan som får försöka – om jag gör det kommer ju G bara känna mjölklukten och vilja äta. Vi får se hur det går! På dagarna ska jag försöka mer nu att ge honom annan mat och inte bara amma av lathet, det ÄR ju himla smidigt… Men samtidigt vill jag ju att han ska börja äta mer mat nu och inte vara så beroende av mig. Börjar bli lite sugen på att kunna vara borta några timmar i alla fall utan att det blir katastrof…

Direkt efter BVC-besöket (det var på morgonen) åkte vi till babysimmet. Åter igen hade jag varit lite nervös för att det skulle köra ihop sig med mat- och sovklockan, och åter igen var min oro obefogad – G åt vid 9 (innan BVC), sov  en halvtimme i bilen och hade inga problem med att stå sig till efter simningen kl 11. Skönt! Babysimmet gick bra, idag fick vi testa att dyka på riktigt! Spännande…. Det gick till så att jag höll G i ”grundgreppet”, på mage med mina handlovar som stöd för hans bröstkorg, tog ögonkontakt (inte det lättaste med massa andra barn att titta på), sa ”dykkommandot”; ”G… åh dyk!” och förde ner honom i vattnet, mot mig och upp mot min axel. Och så öste jag beröm över honom, väldigt viktigt att ge massa beröm när de har klarat något. Det gick hyfsat, G gjorde rätt (blundade och stängde munnen under vattnet) men han blev lite rädd och var ledsen efteråt. Vi testade två gånger till och då gick det bättre men han blev  fortfarande lite ledsen. Siminstruktören sa att jag hade rätt teknik men att det nog blev lite för lång sträcka första gången och gick för snabbt sista, så nästa vecka ska jag försöka göra det lugnare och kortare. Under tiden ska vi öva hemma på att hälla vatten över huvudet, men inte själva dyket, det ska man bara öva på i bassäng sa hon. Jag funderar på att sätta upp hans lugg med ett hårspänne, det ramlar ju ner i ögonen när det blir blött… Fast jag tror inte han berörs av det direkt.

Efter simningen gick vi och åt lunch, fyra bebisar och mammor. Det har blivit tradition och som en mamma sa så är det nästan dagens höjdpunkt! För mig är det lite som ett substitut för föräldragrupper som vi inte har där vi bor, det är så trevligt att sitta och prata med andra mammor och utbyta tips och erfarenheter.

När vi kom hem var vi jättetrötta båda två så vi somnade på sängen och sov i nästan två timmar! Skönt… Sen gav jag G lite smörgåsrån, han gillar det även om det mesta hamnade på golvet, och havregröt med mosad banan – och han åt nästan en hel portion, plus en halv banan! När Stefan kom hem tog han med G på en promenad och sen kollade de på hockey tillsammans medan jag skrev på nästa uppgift på skrivkursen. Kl 20 tog vi på G hans pyjamas och ungefär då började han gnälla och ville inte ha välling utan bara amma. Men då hade det faktiskt gått fem timmar varav tre vakna sen han ammade sist! Dessutom drack han en halv portion välling lite senare… Hoppas det fortsätter funka så bra och att han äter mer av puréerna också!

Sex månader!

Vart har tiden tagit vägen? Vårt lilla knyte är helt plötsligt ett halvår gammalt! När jag tittar på bilder från första tiden kan jag inte förstå att han har varit så liten..!

Vår lille prins…

• är 68,5 cm lång och väger 7 770 g
• har storlek 68
• blir blondare och blondare och får håret i ögonen när snedluggen ramlar ner – måste klippa honom snart!
• sitter jättebra i barnstol och med stöd i ryggen, kan sitta ca 30 sekunder helt själv innan han välter – och blir bättre för var dag
• står stadigt på styva ben med bara lite stöd
• hoppar gärna i knät när han står
• har upptäckt nya saker han kan göra med händerna, som en slags vinkning (gör det dock bara för sig själv än så länge) och med munnen – trutar och snörper hela tiden
• jollrar och har olika ljud för sig, t ex ett upprört ”evevevev” när han vill ha något han inte når eller höga glädjetjut när han blir uppspelt
• föredrar amning men gillar också att prova på ny mat – majskrokar och välling är favoriter!
• vaknar oftare på natten än när han var mindre, ibland var fjärde timme, ibland efter bara två…
• har börjat drömma mardrömmar ibland och vaknar storgråtande, vill sova i vår säng för att kunna somna om
• har precis börjat bli ganska mammig, jag får INTE försvinna ur synhåll! Men pappa går också bra.
• skrattar mot mamma och pappa så fort han ser oss
• är social och gillar när folk pratar med honom
• tycker det är spännande med andra barn samt hundar och katter
• blir allt bättre på att hålla i leksaker och gillar att slå dem mot bordet eller kasta ner dem från stolen
• är fascinerad av detaljer och vill undersöka allt med händer och mun
• har inte fått tänder än men gnager på allt han kommer åt
• gillar att lyssna på musik och titta på tv, kan ibland bli distraherad av tv:n när han ammar
• sträcker ut händerna när han vill bli upplyft, lägger armen runt min hals eller tar ett stadigt tag i håret (aj) när jag bär honom
• sparkar ständigt med benen, antingen han är glad eller arg…
• lystrar (oftast) till sitt namn
• är inte längre stel i nacken, tänjövningarna har gett effekt – skönt!
• har börjat använda sittdelen på barnvagnen och är jättenöjd över att se – innan låg han och gjorde mini-situps hela tiden för att försöka se något…
• går på babysim och älskar det, plaskar glatt och blir inte ens rädd när han får vatten hällt över huvudet!

Mammas och pappas älskling… <3

Little sparrow…

Igår var jag på Dolly Parton i Scandinavium här i Göteborg. Konserten var jättebra, tyvärr satt vi lite för långt ut på kanten så vi såg nästan inte Dolly pga ett skynke, så vi flyttade längre ut på kanten men då blev det rundgång i högtalarna… Men efter paus hade de flyttat på skynket så då både såg och hörde vi. Efter paus sjöng hon också de flesta av sina mest kända låtar så det var då det kom igång, i början var det flera covers vilket kändes lite onödigt när hon har 50 album och 3000 (!) egna låtar att välja bland… Men vi fick i alla fall Working 9 to 5 (min favorit), Little sparrow (a capella och så vackert att håret reste sig på armarna!), Jolene och I will always love you – Dollys version förstås (som ju var först). Det var en kul upplevelse, Dolly är ju ett fullblodsproffs med en fantastisk röst trots sina 65 år! Har sett henne en gång tidigare och det var lika bra då också.

Jag var ju lite nervös innan för hur det skulle gå för Stefan att mata G… och ja, det hade tydligen gått bra i början, de åkte en sväng i bilen, åt kvällsmat och G åt glatt både ersättning och bärpuré. Men senare på kvällen var det tydligt att det bara var bröstmjölk som gällde, och när han verkade fatta att jag inte var där och att det inte skulle bli nåt blev han helt förtvivlad… Stefan försökte gå promenad och spela musik men inget hjälpte, och precis när han var på väg att åka in till stan för att hämta oss skickade jag ett sms att konserten var 30 minuter försenad… G gallskrek hela vägen in till stan och när jag väl kom fram till bilen satt han och hickade helt förtvivlad, nästan som att han hade gett upp… Usch det var så hemskt, stackars lille sparvungen!! Jag ammade honom direkt i bilen och han åt som om han varit utan i en vecka. Sen somnade han och sov hela vägen hem, fortsatte sova när jag bar in honom och lade honom i sängen – och sov ända till klockan 7 i morse! Han var trött alltså, vilken pärs…

Hade lite dåligt samvete i morse för att jag hade ”övergivit” honom och var extra gosig, men han verkar inte ha fått några men eller ens komma ihåg det, han var precis som vanligt idag. Skönt! Dock åt han både puréer och ersättning med ovanligt god aptit så nåt kanske har ändrats – men till det bättre i så fall… Eller så är det för att han är ute ur utvecklingssprånget, de har ju dålig aptit precis innan. Det märks verkligen att han har gått igenom ett språng, nu visar han nya saker som han har lärt sig varje dag! Så häftigt… Ska försöka skriva om det snart.

Nu ska vi försöka köra lite mer med olika smakportioner så att vi snart kan börja byta ut amningsmåltider mot vanlig mat. Visserligen är det jättemysigt och praktiskt att amma men det vore skönt att kunna vara borta en kväll utan att det blir sådant drama – och om fyra månader börjar jag ju jobba igen så då måste han äta vanlig mat på dagarna. Usch, bara fyra månader kvar av mammaledighetsbubblan… Måste pussa honom lite extra imorgon!

BVC-besök fem månader

Idag var det dags för lille G:s andra vaccination, samma som vid tre månader. Han gallskrek idag också och tårarna sprutade, stackars lille älskling… Men han lät sig tröstas med lite amning efteråt, och sedan sov han tre timmar i vagnen! Han som aldrig brukar sova mer än 1,5 i sträck på dagen… Det tog tydligen på krafterna att få spruta!

Växer så det knakar gör han också, han hade växt 4,5 cm på en månad! Sköterskan trodde hon hade mätt fel och mätte en gång till, men jo, han är nu hela 66,5 cm lång – ett steg över genomsnittet vid 5 månader! Men han väger ”bara” 6910 g, ett steg under genomsnittet – han brås nog på pappa, lång och smal…

Tidigare gånger jag har tyckt att sköterskan har ”tjatat” lite om att han är lång i förhållande till sin vikt, nästan som att hon tror att han inte skulle få tillräckligt med mat, men den här gången (det var en annan sköterska idag) sa hon inget om det. Skönt! Jag märker ju att han mår bra och blir mätt, men som sagt, han brås nog på pappa! Och helammade barn börjar ju plana ut lite vid den här åldern, jämfört med de som får ersättning. Vi träffade en 4 månaders bebis igår som bara får ersättning och hon var en riktig liten rulta! Lika tung som G, fast hon är tjej och en månad yngre! Men i och för sig vägde hon 4,4 kg när hon föddes också, mot G:s 3,2 kg, så det beror kanske mer på det förresten… Oerhört söt var hon förstås, och så kul att se hur olika det kan vara!

BVC-sköterskan berömde G och sa att han var stark i nacken, och det övar vi ju hela tiden eftersom han älskar att dra sig upp till sittande och stående. Hon frågade om vi är ute mycket eftersom hon tyckte att han hade fin färg i hyn, och det stämmer ju! Vi är ute minst två promenader om dagen och oftast mer, när vi går omkring i trädgården eller bara sitter på altangolvet och leker. Kul att det märks så väl att han mår bra!

Nu ska vi börja trappa upp smakportionerna, hittills har han ju testat majspuré och morotspuré med gott resultat och (köpt) potatis- och palsternackspuré med mindre gott resultat – svårt att veta om G inte gillade smaken eller att den var köpt (blir tydligen lite annan konsistens på köpt och hemlagad). Nu kan vi börja ge honom puréer av kött och fisk och även öka på storlekarna, samt testa gröt. Så efter BVC-besöket gick jag en sväng till mataffären och handlade…

Majskrokarna har han redan testat och de var skojiga att hålla i handen och tugga lite på! Risgröten tänkte jag göra en smakportion av ikväll. Sen köpte jag färdiglagat fruktmos med ris och potatis- och morotspuré, samt en färdiglagad mjölkersättning – jag ska nämligen på konsert i slutet av augusti och då måste vi ha hittat nåt sätt för lilla pappan att kunna ge honom ett mål mat… När jag köpte biljetterna, innan G ens var född, tänkte jag inte på att jag kanske skulle amma fortfarande då… Så vi hoppas att vi lyckas få honom att dricka ur antingen flaska eller mugg, alternativt att han gillar gröt så mycket att han kan få det! Håll tummarna…

Så gott…

… att ligga utan kläder i mammas knä, på uteplatsen och amma. G har under den varma långhelgen visat sig vara en riktig liten nakenfis som älskar att känna vinden i håret. Vem behöver kläder när det är 25 grader?

Ps Om någon inte har lösenord och vill ha det, skriv det i en kommentar och uppge en giltig mailadress så kommer det på mailen!

Postat från min Android

En innehållsrik dag

Idag har G varit på många roligheter! Först hälsade vi på en framtida lekkompis – lille A, som föddes för 2,5 veckor sedan, men 5 veckor för tidigt! Han var så liten, så liten… Vägde endast 2300 g vid födseln och har inte gått upp mycket sedan dess. Men han verkade må bra, klarar att amma numera och var så fin och söt!! G verkade väl inte riktigt greppa att det var en annan bebis, och tyvärr glömde jag att ta kort på dem tillsammans! Men eftersom mamman är en av mina bästa vänner så blir det ju fler tillfällen till det.

Efter denna stadsvisit var det dags för en tur till landet – ett besök hos en gammal kompis till Stefan som bor på landet med massa djur. G fick hälsa på såväl två jättestora hundar som gärna ville nosa och slicka lite på handen, en nyfiken katt som försökte hoppa upp i barnvagnen och fåglar – gäss och hönor av alla de slag. Spännande! Han reagerade lite när hundarna skällde (de var bara glada men det är ju svårt för honom att veta) men annars var han cool. Om några år kommer han säkert tycka det är jättespännande att hälsa på där ute på landet – i alla fall om han ärver sina föräldrars kärlek till djur! På grund av min pälsdjursallergi kan vi tyvärr inte ha egna djur, men några timmar klarar jag innan ögonen börjar klia och rinna.

Igår fick jag hela två timmars egentid i trädgården och jag fick gjort riktigt mycket i den nya planteringen! Imorgon ska jag plantera resten, Stefan ska ta med G på promenad även då. Att gå en långpromenad så G somnar är allra mest effektivt för att ge mig lite egentid – visst kan Stefan ha honom här hemma men om vi är nära varandra slutar det ganska snart med att G vill äta och då är det ju bara jag som gäller… Det ska, av den anledningen, bli skönt när han börjar äta vanlig mat och vi kan dela mer jämlikt på omvårdnaden! Även om Stefan är världens bästa pappa och gärna umgås med sin son så blir det ju att jag är mest upptagen så länge G ammar och dessutom äter så ofta. Under tiden är det skönt att Stefan så gärna sköter markservicen som städning och matlagning, så jag slipper tänka på det också. Men, peppar peppar, amningen går bra nu igen och jag är väldigt glad att jag skippade ersättningen och kör på bara amning!

För övrigt undrar vi om G är på väg in i fjärde språnget – han har varit kinkig i två dagar nu, vill bara bäras och amma hela tiden… Å andra sidan är det ju jättevarmt och han verkar inte gilla det, så kinket kan bero på det – vi får väl se hur det blir när vädret blir svalare. Både igår och idag har han tidvis fått vara naken sånär som på blöjan för att få lite svalka, när det är 22 grader ute redan före 10 på morgonen och efter 22 på kvällen är det jobbigt när man är varm av sig…

Idag var en bra dag

I dag sov G till 9.30 (han somnade visserligen inte förrän 22.30 men ammade bara en gång under natten) så jag vaknade utvilad och glad. Amningen funkade jättebra, han bökade ingenting och verkade nöjd. Jag var hos frisören medan hans farmor gick en två timmars promenad med honom, och han var glad och nöjd hela tiden! Så skönt. Dessutom tog S med honom på ännu en tvåtimmars promenad på kvällen, så jag fick lite egentid med scrapbooking.

Och som grädde på moset var G en liten solstråle hela kvällen! Ammade bra, satt sen nöjd i pappas knä och skrattade och sög på sina händer… Underbart! En fundering dök upp – kanske han är understimulerad när det bara är vi två här hemma? Tur att jag har tänkt gå på babyrytmik på torsdag.

Stärkt av dagens framgångar har jag bestämt mig för att avbryta försöket med nappflaska, av flera anledningar. Insåg att risken är stor att mjölken börjar sina så att jag till slut inte kan amma alls vilket vore väldigt synd. Läste lite på olika forum och tycker det verkar vara en tillväxtperiod han är i, när han behöver mycket mjölk – men det går ju över, om man håller ut. Jag skrev ju igår om hans nyfunna nyfikenhet och det känns verkligen som att det händer massor nu, så det är inte så konstigt om han behöver äta ofta och även behöver mycket närhet. Känner också att jag vill försöka helamma längre, om det går – ersättning är ju jättebra om man inte har (tillräckligt med) mjölk, men det har jag ju – jag får helt enkelt acceptera att amningen tar mycket tid och inte låta mig stressas. Det är ju väldigt smidigt att amma ändå, man har alltid maten med sig, behöver inte blanda, värma etc. Och det är en begränsad tid, om ett år kanske jag saknar den här tiden…

Så, jag fortsätter med bara amning och försöker hålla ut i alla fall några veckor, i hopp om att det blir bättre. Idag gick det ju jättebra, det var kanske bara några dåliga dagar i helgen? Jag ska även kolla upp kostråd för fetare mjölk, som amningste, grädde (gräddglass kanske? ) och att undvika citrus

Tack så mycket för alla stöttande kommentarer, de värmer! Jag sparar tipsen till när vi försöker igen.

Postat från min Android