Någon sitter och fnissar…

… åt mig på Friskis & Svettis i Göteborg! Inte nån i den gulliga personalen förstås, men en liten figur som gömmer sig i omklädningsrummet. Så här var det; jag var och tränade häromdagen. Inte mitt favoritpass, ledaren är bortrest i två veckor, men ett bra jympapass var det. Jag hade lite svårt att koncentrera mig för jag tänkte på en sak på jobbet, var hela tiden tvungen att säga till mig själv att inte tänka på det och koncentrera mig på rörelserna. Efteråt gick jag och duschade, och gick sedan till skåpet i omklädningsrummet. OCH DÅ VAR MIN NYCKEL BORTA!! Jag VET 100% att jag hade den efter duschen, men lyckades alltså tappa bort den på väggen från duschen till skåpet – en sträcka på kanske 10-20 meter! Jag gick hela vägen tillbaka två gånger och tittade på golvet hela vägen men nyckeln var och förblev borta. Helt otroligt!! Jag frågade tom en kvinna om det säkert var hennes nyckel hon stod och höll i, eller om hon möjligen kunde ha tagit fel, men inte. Så det var inget att göra, jag fick be en tjej som var på väg upp att be någon från receptionen komma ner med en bultsax och klippa upp låset.

Så. Någonstans sitter det en liten vätte eller gremlin, typ en sån här (bilden tagen från  underbara Ulriksdals trädgård på Kivik) och har vansinnigt roligt åt att jag tappade nyckeln och att han kunde sno och gömma undan den… Själv kan jag inte annat än skratta åt det, jag menar det är ju rätt klantigt! Att lyckas tappa en hänglåsnyckel på en så kort sträcka och vara så tankspridd att man varken hör klirret eller hittar den efteråt… Men men, jag fick ju hjälp att klippa upp låset så jag kom åt mina kläder och väska, och idag köpte vi ett nytt hänglås på ICA, så ingen större fara skedd. Det blev ju en bra historia i alla fall och säkert även för dem som träffade mig den dagen, de kan ju berätta hemma om den förvirrade tjejen som naken sånär som på en alldeles för liten handdduk (jag har alltid en jätteliten handduk med mig för att få så lite packning som möjligt) gick och letade efter sin nyckel…

Har ni varit med om nåt liknande, dvs att något försvinner som inte borde kunna försvinna, så att man är benägen att skylla på tomtar, vättar eller liknande?

Annonser

2 responses to “Någon sitter och fnissar…

  1. Hejsan Birgit!

    Även jag blev jätteglad över din fina kommentar! Det värmer mer än alla stearinljus i världen:)

    Kul att du valde att börja blogga pga skrivlusten-att skriva är underbart och alla som vill kan faktiskt skriva, det handlar bara om övning. Vilket ungefär kan jämföras med att träna på tex gym – ju mer man tränar desto starkare blir man både fysiskt och psykiskt. Kanske såpass stark i psyket att man till slut kan koncentrera sig på ev nycklar som klirrar till på golvet. Hihi, dålig jämförelse:) Jag har också varit med om det där-med att tappa bort nycklar. Ett otal gånger… Och jag har även jobbat på gym och klippt upp skåp, ett otal gånger. (Spännande inledning på inlägget förresten-man ville ju veta vem som fnissade åt dig)

    Kul att du lägger upp min länk här-självklart åker din upp me, på min:)

    Ha en fortsatt trevlig andra-advents-helg!
    Kram

  2. usch det där är min mardröm, tänk om det hänt o ingen varit där, att gå ut i minimal handduk lixom haha.. de borde ha nån interkom-telefon i omklädningsrum till receptionen haha..
    skönt att det gick bra!

    kramis

Tack för att du lämnar en kommentar, jag blir jätteglad!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s