Multitasking

Tja, man börjar ju bli grym på att göra saker med en hand… Läsa bloggar eller facebooka med en ammande bebis på armen, äta medan jag vaggar babysittern med foten, fundera över vad jag ska göra i trädgården till våren medan jag dansar runt i vardagsrummet med en ledsen bebis på armen, till tonerna av Bo Kaspers orkester… 🙂

Lillens sömn- och amningscykel fortsätter att förändras; först sov han ju 2-3 timmar och åt ca en timme emellan. Där nånstans blev vi lite bortskämda och trodde det skulle fortsätta så… ack vad vi bedrog oss. Sen hade han en period när han visserligen sov 2-3 timmar åt gången, men där amningsstunderna tog lika lång tid, eftersom man var tvungen att avbryta hela tiden för att han skulle rapa eller för att trösta honom. Sen följde några dagar och nätter med två timmars sömnpass och en halvtimme till timmes ätpass, och nu har han börjat att bara sova en timme i taget på förmiddagen och början av eftermiddagen. Alltså äta en timme, sova en timme, byta blöja, äta en timme, sova en timme… Und zo weiter. Blir inte mycket sömn för hans lilla mamma, och inget annat gjort heller… Som tur är brukar han ha en längre sovstund på kvällen och på natten sover han som oftast två timmar åt gången i alla fall – i natt sov han tom fyra timmar i sträck (efter att ha varit vaken flera timmar på kvällen)! Halleluja! :mrgreen:

Jag måste erkänna att det känns lite slitigt ibland, som i dag när jag prioriterade att sova när han sov två av ”passen” och därmed varken hade duschat eller ätit frukost vid tvåtiden på eftermiddagen… Men hey, duscha gjorde jag ju igår, och det fanns köttfärssås och spaghetti i kylen, så en timme senare var vi på väg ut på promenad. Promenad är nog det jag prioriterar högst på dagarna (efter amning och blöjbyten då, de går ju liksom inte att prioritera bort), det är så skönt att komma ut i friska luften! Och G gillar det ju också, som sagt.

Men trots allt så är det förstås värt allt för de där stunderna när han ligger nöjd och snusar i min famn eller möter min blick med sina stora forskande ögon… K.Ä.R.L.E.K.!

Advertisements

6 responses to “Multitasking

  1. Kommer ihåg hur det var! Man fattade inte hur man som en hyfsat multitaskande kvinna kunde förvandlas till en liten blöt fläck som vid lunchtid inte ens hunnit med att käka frukost… gaaah! Vi var ju extra nojiga över att Stella skulle göra nåt med Eskil också så vi vågade ju inte lämna honom en sekund – det tog tid där i början…
    Men rätt som det är – om jag kommer ihåg rätt så var det runt 2 månadersdagen på Eskil som det bara klaffade – man hade koll på det mesta, hade finurlat ut vem den lille människan var och vad han behövde och saker var inte helt galet längre! Vet att det låter som lång tid när jag skriver det för en kompis till mig sa exakt samma sak till mig och jag tyckte det lät som evigheter bort..
    Men det var verkligen så… och så kan jag säga att därefter blir det bara roligare och mer underbart för var dag som går… Tiden mellan 5 och 6 månader (där vi är nu) är helt fantastisk!! han är helt underbar! 🙂
    KRAM

  2. Åh, men vilken fin beskrivning av bebislivets olika sidor. Mycket målande! 🙂

    Skickar snart över en bild eller två!
    Kram Karin

  3. Förstår att det är mycket slit nu i början. Snart blir lilleman lite mer ”med” och du får lite mer utbyta av honom. Jut nu är det ju mest äta, sova och bajsa. 😉
    Har du testat bärschal? Har hört gott om dem och då skulle du ju få händerna fria!

  4. BM Gustafsson

    Ja, så var det!
    Men, sömnstörningarna försvinner och kärleken till barnet består…

  5. Ha ha… ja..ibland får man liksom prioritera bort både frukost, lunch och dusch! 🙂

    Svar: Jag ammar, men Lexie hade fått mat precis innan vi gick och när hon kommer ut i vagnen brukar hon sova någon timma eller två… och eftersom vi bor mitt i stan så har jag ju också lätt att ta mig hem inom 5 minuter. 🙂

  6. Ex-kollegan P

    Det är HELT OK att tycka att det är kämpigt, jobbigt och slitigt att bli mamma!! Det är inte alls ”mysigt” 24/7. Men de stunderna finns och är verkligen helt underbara och gör att man fixar det. Det är nog inte för inte som de allra flesta, om inte alla, bebisar är de gladaste lilla solstrålar när de vaknar på morgonen (oavsett hur natten har varit) – då smälter även den tröttaste och slitnaste mamma som skuttar ur sängen för att börja en ny dag.När vår skrutta var 6,5 månader fick jag sova min första hela natt på lika många månader (innan dess var jag glad om jag fick tre timmar i sträck). Wunderbar. Nu har vi även en ljuvlig sovstund på 1,5-2 timmar tillsammans efter förmiddagsfikat. 🙂 Så nu känner jag mig oftast pigg, fräsch och glad! 🙂 Sömnbrist används ju som tortyrmetod ibland så man ska inte underskatta eller bortfärda hur det får en att må.
    Stor, stor kram!!

Tack för att du lämnar en kommentar, jag blir jätteglad!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s