Dykning, mat och sömn

Idag har vi varit på babysim igen – veckorna går så fort, plötsligt är det dags igen! Jag har övat med G hemma i badkaret under veckan och hällt vatten över huvudet och det har gått bra, och idag gick dyken också jättebra. Fyra stycken gjorde vi och han fick inga kallsupar och grät ingenting! Mammas duktige kille…🙂

Igår ville han fortfarande inte äta matpuréer, jag testade tre olika men ingen föll unge herrn på läppen (inte ens köttfärssås som han älskade förra veckan). Däremot smaskade han glatt i sig en hel portion gröt med lite fruktpuré på kvällen, så han verkar ha en period där han mest gillar välling och gröt och inte annan mat. Jaja, jag fortsätter testa lite varje dag så ser vi väl när det går bättre igen! Jag har kommit på att jag på nåt sätt tänker att det bara ska gå linjärt framåt, dvs så fort han har ätit en portion en gång så tänker jag att han ska göra det framöver också – men när jag skriver eller pratar om det så inser jag ju att det inte alls är säkert att det är så, det kan ju gå bakåt också! Jag är inte orolig för att han inte får i sig näring, i och med att jag ammar, jag tycker bara det vore skönt att få lite rutin på maten och om han äter mer vanlig mat kan ju Stefan mata honom mer, så blir han inte så låst vid mig. Jag har tänkt försöka få till en rutin att varannan matning är amning och varannan annan mat, beroende på om/hur mycket han äter blir det förstås längre eller kortare mellan matstunderna. Vi får se hur det går! Vad gäller nattamning har vi bestämt oss för att fortsätta med det tills han äter mer på dagarna, jag har förstått på andra att det är först när de äter mer på dagarna och kvällarna som de klarar sig hela natten. Och G äter ju verkligen på natten, det verkar inte bara vara tröst utan han är nog hungrig efter några timmar i och med att han mest ammar.

Sömnen är en annan sak där det går upp och ner, han sov ju 8-9 timmar i sträck när han var 2-4 månader, men nu sover han bara 4-5 timmar i sträck… Senaste veckan har han somnat runt 21.30 och sovit till nån gång mellan 6 och 8, med oftast bara en nattamning. Känns ändå helt ok om han fortsätter så…Sen vissa nätter vaknar han efter bara två timmar, då är det väl kanske inte hunger utan nån dröm eller så som väcker honom. Han kan i alla fall somna om i sin egen säng nu igen efter amningarna, så jag behöver inte ta över honom i vår säng. Skönt och jag är glad att jag följde min instinkt och lät honom sova i vår säng den veckan han tydligen behövde det, för nu har det ju gått över (för den här gången).

Det är även väldigt olika hur mycket han sover på dagarna, jag försöker få det till två timslånga pass per dag men ibland sover han bara 30 minuter och ibland tre timmar… Just nu sover han i bilstolen, han har snart sovit i två timmar men han brukar ju vara trött efter babysimmet. Med tanke på dagens väder skippar jag gärna promenaden också så det passar mig bra om han sover nu…🙂

Efter detta mastodontinlägg ska jag nu fortsätta med tackkorten från dopet, måste försöka få iväg dem snart – innan det är dags för julkorten!🙂 Ha det bra alla vänner!

4 responses to “Dykning, mat och sömn

  1. Babysim är kul, min yngste son gick på babysim från det han var några månader. Han älskade det, roligt när vi simmade ihop utan att vara rädd att något skulle hända.

    Kram Birgitta

  2. Ett mastodontinlägg förvisso, men du är då inte ensam om det – förekommer stundtals på andra håll;) Skönt ändå att kunna skriva av sig och få sina tankar utredda, samtidigt som du utlämnar en del av dig, intimt och sårbart. Och tyder även på ödmjukhet inför dina läsare.

    Förresten, fin höstplantering på bloggen din:)
    Krams!

  3. Ha ha… jamen tjena.. Skojar du!! Råkar man skriva nåt som man känner gått bra.. så kan det andra dagen bara gå åt skogen!!🙂

    Lexie är lite likadan…FAST… hon äter typ ALLT… men olika mängder varje gång. men men.. det är bara att testa sig fram å till slut så äter dom bra å sover som dom ska!!🙂

    Kram till dig

  4. Ja, det är ett styr med de små! Kul att han gillar babysim, minns när jag var med mina barnbarn och skjutsade iväg dem under vattnet till mamman eller pappan som tog emot när de dök upp. Fantastiskt att de klarar det så bra!
    Ha det gott!/Laila

Tack för att du lämnar en kommentar, jag blir jätteglad!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s