Vaccination och magsjuka

En vecka efter sin tremånadersdag fick lilla L sina första vaccinationer, två sprutor. Stackarn gallskrek, ett helt nytt skrik – det positiva är väl att eftersom jag inte hade hört det skriket förut har hon uppenbarligen inte haft så ont… Det gick i alla fall bra och hon fick ingen feber eller så.

Däremot åkte vi på magsjuka hela familjen… L började kräkas onsdag kväll och jag torsdag morgon (Kristi himmelfärds dag). Under en riktigt jobbig morgon/förmiddag kräktes jag galla två gånger i timmen men sen blev det bättre, jag fick behålla vatten och kräktes kräktes mer sällan – sista gången torsdag kväll. L kräktes lyckligtvis inte lika ofta, jag försökte amma bara lite i taget men det var svårt. Under natten ons-tors kräktes hon efter varje amning men sedan efter ca var tredje så då fick hon ju behålla en del (kissade lite också). Hon var aldrig slö utan verkade må bra så vi blev inte oroliga. Sista kräkningen kom fredag morgon. Då hade Stefan börjat också… Han kräktes några gånger under fredagsmorgonen men det blev inte så illa.

På fredag-lördag märkte jag att jag hade mindre mjölk, hon drack det som fanns och fortsatte suga frenetiskt fast inget kom. Till slut skrek hon förstås och det var så jobbigt att inte kunna göra nåt! Jag drack så mycket vatten jag kunde (under torsdagen var jag ju rädd att kräkas och var tvungen att ta det lite försiktigt) och lät henne suga jättemycket för att få upp produktionen igen. På söndagen hade jag så hon blev nöjd igen, men det var först en vecka senare som brösten började bli spända när det gick länge mellan amningarna – så länge satt det alltså i!

G då, blev inte han sjuk? Det här är lite märkligt… Men helgen innan så kräktes han en gång fredag kväll och en gång söndag kväll (efter dopet). Vi trodde då att det var värmen och uppstånden kring dopet, med övernattningsgäster, ovan mat och för mycket godis som gjorde det. I efterhand ligger det ju nära till hands att anta att det i själva verket var G som blev först sjuk… Eftersom han verkade helt kry så var han på förskolan veckan efter och vi hade som sagt dop samma dag så det var väl ren tur att vi inte smittade ner halva bekantskapskretsen och hela förskolan..! I efterhand förstår vi ju varför han åt så dåligt hela söndagen men som sagt, han klagade inte på illamående varken före eller efter utan kräkningarna kom som en blixt från klar himmel – och så långt ifrån varann! Konstigt…

Tack för att du lämnar en kommentar, jag blir jätteglad!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s