Category Archives: Recensioner

Nya favoriter i badrumsskåpet

Jag har använt Body Shops ansiktsprodukter många år nu. Först nån serie som jag inte minns namnet på som försvann, då gick jag över till Vitamin E-serien men så blev jag varse att den innehåller parabener som både är cancerogena och inte bra för miljön så nu har jag successivt bytt till en ny serie, Nutriganics. Den innehåller 98% ekologiska råvaror och doftar underbart av bland annat citrus och timjan. Den ska vara bra mot de första tecken på åldrande, nu har jag inte börjat få rynkor än men den funkar ju bra som rengöring och fuktighetskräm ändå! 🙂

20120904-140816.jpg

Ett extra plus är att rengöringsmoussen tar bort mascara, så man slipper ytterligare en produkt på kvällen. Jag är jättenöjd med mina nya badrumsfavoriter så jag ville tipsa om dem! Just nu har Body Shop dessutom Tag 3 betala för 2 på de och vissa andra ansiktsprodukter, så det är läge att passa på! 🙂

Loppisfynd på ”landet”

Vi är i Gislaved och hälsar på goda vänner och idag åkte vi till en av Sveriges största second handbutiker, Gnosjö hjälper. Tre våningar med möbler, kläder, böcker och prylar, prylar, prylar! 😀 (Min shoppingfria månad är ju över, hehe.)

Jag hittade två gamla böcker som jag ska ha att riva i för att använda till scrapbooking;

20120429-200059.jpg

En vas och en skål på fat av pressat glas;

20120429-200243.jpg

och några leksaker till G;

20120429-200623.jpg
En kassaapparat, ett plastlok och en liten genomskinlig väska att bära omkring leksaker i. Allt detta för 100 kr! 😀

Efter shoppingen åt vi på restaurang Höganloft, hur gott som helst! Mycket vilt, jag åt älgentrecote och älgkorv och till efterrätt blev det polkagrisparfait med choklad- och lingonbrownie, lika gott som det låter!

Mycket lyckad dag! 🙂

Wow vilken helg!

Oj oj vilken härlig helg jag har haft! 😀 I lördags var det dags för vår julklapp från mina föräldrar – restaurangbesök med övernattning och barnvakt på kvällen, natten och morgonen. Dagen till ära passade jag på att måla naglarna – första gången sen dopet i juni…

20120220-075240.jpg
Jag gillar OPI:s nagellack, främst förstås för att de sitter bra men även för namnen… (Meet me on the star ferry heter den här) 🙂

Vi åkte till Kungsbacka vid 16-tiden för att G skulle hinna vänja sig, och vid 18.30 tog vi bussen in till centrum och Esters Vinbar och Restaurang där vi bokat bord. Innan dess hade vi druckit lite champagne som vi tog med oss, för att fira. 🙂

Middagen inleddes för min del med carpaccio på hjort med chèvre, ljuvligt gott och med ett rött vin som passade perfekt.

20120220-075809.jpg

Stefan åt kräftsoppa som var lika god den. Till huvudrätt valde han kalv och jag rödtungsfilé med fyllning av kräftstjärtar, potatispuré med parmesan mm. Också fantastiskt gott!

20120220-080130.jpg

Efter detta var jag egentligen mätt men kunde inte låta bli efterrätt också… 😉 Det blev en crème brulee och en kaffedrink med hasselnötslikör, mums! 😀

20120220-080916.jpg

Nu började i alla fall jag bli ganska trött, men klockan var ju inte ens 22 och vi borde ju passa på när vi hade barnvakt hela natten! Så vi gick vidare till hotellets (finns bara ett hotell i Kungsbacka) bar där vi snabbt insåg att vi var de enda som inte behövde visa leg – förmodligen de enda över 20… 😉 Efter en öl respektive alkoholfri drink kände vi oss mer än nöjda med kvällen och lyxade till det med en taxi hem till mina föräldrar – där allt hade gått så bra, G somnade direkt och hade inte varit ledsen alls. Skönt!

Morgonen därpå vaknade vi vid 8, hörde inget från ovanvåningen och somnade om, för att vakna igen 11.20! Så länge har vi inte sovit på ett år, det var nästan det bästa på hela helgen… 😉

Natten hade gått jättebra, G hade vaknat vid 1 och fått välling och sedan sovit till 7.30 med bara lite gnäll nån gång men inget som krävde några större insatser. På morgonen hade han ätit gröt och sedan snällt suttit och lekt utan att verka sakna mamma och pappa… Men när han såg mig sken han upp, kröp fram i racerfart och satt sen som klistrad vid mig en lång stund med ett stort leende – och det känns förstås också kul! 🙂

Det känns jätteskönt att första kvällen-natten-morgonen med barnvakt gick så bra! Igår var jag dessutom på spa med några vänner men det får jag berätta om en annan gång… 🙂

Söt bok om husdjur

Lille G fick en för tidig ettårspresent av Anna & Fredrik som hälsade på i helgen, en jättegullig bok om de vanligaste (och några mindre vanliga) husdjuren.

20120206-200202.jpg

Det speciella med boken är att djuren har ”päls” som man kan klappa, och den känns faktiskt riktigt verklig!

20120206-200225.jpg

Dessutom är det massa fakta om djuren, i lagom korta meningar så man lätt kan välja hur mycket man vill läsa och läsa mer när barnet blir större.

20120206-200244.jpg

G verkade gilla boken och att klappa djurens mjuka päls, men mest fascinerad var han nog av de runda röda detaljerna, som kattens garnnystan och hamsterns äpple… 😉 :mrgreen:

Ett foto i timmen (nästan)

Jag kom på i morse att det var EFIT idag och jag hänger på igen!
7.30 G vaknar och ligger och sprattlar. Jag har dock sovmorgon och kan sova vidare en stund.
8.59 G kommer in och väcker mig. Han är på väg att krypa ner för sängkanten så jag får sluta fota och fånga in honom. 😉

20120204-212947.jpg
9.50 Frukostägg – G har redan ätit en portion gröt och en banan men käkar glatt nästan ett halvt ägg också. Han har aptit!

20120204-214453.jpg
11.10 Dusch, eftersom det är lördag passar jag på att använda body scrub.

20120204-221346.jpg
12.07 Det är kallt ute, 10 minus fast solen skiner! I natt var det minus 17 som kallast. Och bara nån plusgrad i förrådet där vi har frostvakt.

20120204-222405.jpg

20120204-222423.jpg
13.10 Anna och jag drar till stan och tittar på leksaker…

20120204-223515.jpg
14.40
… och handlar barnkläder på Villervalla.

20120204-223905.jpg
15.30 Vi äter pinxtos, baskiska tapas, på Proviant i Göteborg. Jättegott!

20120204-230621.jpg
17.50 På väg hem genom ett vintrigt landskap. Minus 14!

20120204-230759.jpg
19.00 G får välling och somnar snart.

20120204-230940.jpg
20.00 Vi beställer pizza – på bilden kebabpizza och Vegetariana…

20120204-233211.jpg
… Och kollar på Melodifestivalen.

20120204-233354.jpg

Slut på en mycket trevlig dag! För fler EFIT-dagar kolla här

Ps Jag märker när jag kollar runt att många publicerar bilder efter hand under dagen, istället gör att lägga upp allt på en gång. Ska nog testa det nästa gång!

Bebisföreställning

Ah hallo bebis! heter en dansföreställning för bebisar 6-18 månader som vi var på ikväll, totalt fyra bebisar och åtta vuxna. När vi kom in fick vi lyssna på en sång och sedan satte vi oss på vita mjuka filtar, bara nån meter från skådespelarna vars filtar var desto färggladare.

De underhöll med både dans, sång och musik (bland annat spel på vatten och tandborstar), allt i ett behagligt tempo och på bebisarnas nivå. G var helt fascinerad, han stod upp nästan hela tiden och pratade massor med skådespelarna… 🙂 Sista punkten var en tyst kaskad av såpbubblor som bebisarna förtjusta försökte fånga. Sen fick de små prova på att leka med alla mjuka tyger som utgjorde dekoren. Organzatyg står numera på G:s önskelista… 🙂

Det var jättekul att gå på föreställning med G, han är en riktig liten kulturbebis! 😉 Ska försöka hitta nåt mer liknande under hösten. Får se hur han sover nu i natt, om han är trött efter upplevelsen eller om den ger konstiga drömmar… Dessutom är det ju fullmåne så kanske de senaste nätternas vakenperioder kan skyllas på den…

image
image

Postat från min Android

Haiku Sushi Lounge – bästa sushin i stada!

Häromdagen var jag på ett (för mig) nytt sushiställe i Göteborg, Haiku Sushi Lounge. Jag hade hört att det skulle vara bra och väldigt autentiskt och när jag dessutom samma dag råkade läsa en recension i GP där de fick betyget 4 av 5 så var saken klar, jag drog med mitt lunchsällskap Anna dit. Haiku är det enda sushistället jag vet som serverar sushi från ett rullband i mitten av lokalen; det kändes ungefär som på tapasrestaurangen i Barcelona som jag skrev om i våras, där servitriserna gick runt med helt nygjorda tapas direkt från köket.

På Haiku kan man förstås även välja en meny, men grejen är ju på nåt sätt att beställa från rullbandet. Kockarna står i mitten och gör sushibitar, lägger dem två och två på en tallrik med ett platslock över och sätter ut på rullbandet. Sedan gäller det att vara först på den tallrik du vill ha… Flera gånger såg jag tallrikar tas från bandet innan de hann komma till min plats, och lika många gånger hörde jag besvikna suckar när jag snappade åt mig en tallrik som någon annan tydligen hade tänkt sig. Nedan ser ni en kavalkad av de bitar jag åt; förutom att det var väldigt gott var det dessutom en del bitar som jag inte ätit förut som strömming (inte på bild) och den näst sista tallriken med crabfishsträngar som ”sköt upp” ur en makirulle, och allt var ovanligt fint upplagt. Även sjögrässalladen var en riktig höjdare.

Min kompis åt en vegetarisk meny och tyckte den var god, men inte så speciell som jag upplevde fiskbitarna. Kanske är det svårare att variera en vegetarisk sushimeny.

image
image

image

image

image

Mätt och glad efter 8 bitar sushi och en sjögrässallad. Mums!

Haiku sushi var ett av de bästa sushiställen jag ätit på, jag ger det 5 timjan av 5! I’ll be back… :mrgreen:

Posted from WordPress for Android

En intensiv vecka

Oj vad veckan har gått fort! Jag har börjat lära upp min vikarie på jobbet nu och det är som alltid väldigt intensivt – det är tröttande att tänka på hur och varför man gör allting som man brukar göra på rutin, förklara varje steg och så vidare. Dessutom har hon en liten (o)vana att ifrågasätta nästan allting, det är väldigt mycket ”så gjorde vi inte på mitt förra jobb”, ”jag har lärt mig att man ska göra så här” eller till och med ”nej, så är fel!” Men då blev jag faktiskt lite irriterad och sa ifrån, bara för att man gör olika på olika ställen är det ju inte säkert att ett är fel och ett rätt! Tja, gör ju inte mig så mycket, jag behöver bara ”dras” med henne en vecka till, men jag hoppas hon kommer gå bra ihop med mina kollegor… Jaja, om inte annat så kanske de blir väldigt glada när jag kommer tillbaka! 😉

I torsdags var det fest på jobbet, vår institution firar 5 år så det var jubileumsmiddag. Jättegod mat och jag hamnade bredvid en lärare från Sydafrika som var här på ett utbyte. Hur trevlig som helst och jag som älskar att prata ”utrikiska” stortrivdes! Fördel också eftersom jag inte drack så jag kunde behålla samma nivå på språket hela kvällen – annars tycker jag det brukar bli svårare att hitta orden ju längre kvällen lider… :mrgreen:

Nytillskott i pysselverktygslådan
Igår gick jag en sväng förbi Arkivet igen, hehe, börjar nästan blir stamkund… De hade fått in nya skärmaskiner så äntligen fick jag köpt en ordentlig istället för mitt lösa skärblad som jag har haft hittills. Har testat den nu ikväll och den är superbra! Tonic Studio Super Trimmer heter den, levererades med två skärblad och en bigningsblad så nu kan jag göra en likadan ask som jag bloggade om i måndags. Så skönt att ha en ordentlig skärmaskin att arbeta med! Inte var den dyr heller, 249 kr. Rekommenderas! Ikväll gjorde jag ett födelsedagskort, faktiskt mitt första – har nästan bara gjort julkort tidigare. Bild får ni se när födelsedagsbarnet har fått kortet… 🙂

Nytillskott i barnkammaren
Idag har vi köpt både spjälsäng, skötbord och badbalja till barnet, samt avtalat tid för att hämta barnvagnen. Nu börjar det kännas att det är nära – jag ska bara jobba en vecka till och sakerna på ”Bra att ha hemma”-listan börjar bockas av. Om ni är nyfikna på vilken barnvagn vi har beställt eller annat vi har köpt till Knyttet så besök gärna min andra blogg. Den uppdateras inte så ofta nu när graviditeten inte är hemlig här längre, och snart kommer jag nog helt sluta skriva där och bara ha kvar den här bloggen – men ett tag till lägger jag ut sådant som bara har med barnet att göra på den.

Hoppas ni har en bra helg!

Solens rikes mat

Jag har just sett på Kinas mat i 1an och är helt tagen. Vilket fantastiskt program! Liknar verkligen Solens mat, bland annat för att programledaren själv är så kunnig – Fredrik Önnevall talar (verkar det som) flytande kinesiska och har själv bott i Kina. Programmet är inte ett rent matlagningsprogram utan maten, i dagens fall den chilistarka maten från Szeshuanprovinsen, är mer den röda tråden som håller ihop programmets olika delar. Bilderna är så levande att det  nästan sticker till i näsan, och när jag kliar mig i ögat väntar jag mig för ett ögonblick en brännande känsla, som om jag själv hade chilihack på fingrarna.

I dagens program fick vi träffa Yang Dan som jobbar på fabrik, hennes föräldrar som hon delar två små rum med och morföräldrarna som bor kvar på landet i hemprovinsen och inte har träffat sina barn och barnbarn på fem år. Mellan 150 och 200 miljoner (alltså flera hundra miljoner!) kineser är gästarbetare i en helt annan del av det enorma landet, och lever under påvra förhållanden för att samla ihop en rikedom och en dag kunna flytta hem. Inte nog med att de bor trångt, jobbar hårt och saknar sina familjer – de tycker maten i södra Kina är smaklös och saknar hetta. I Szechuanprovinsen anser man att stark mat som chili behövs för att få igång blodomloppet i ett kallt och fuktigt klimat – kanske nåt för en göteborgare som en ann’ att tänka på?

Det var både sorgligt och fascinerande att se skillnaden mellan livet i Kanton och Szechuan – som dag och natt, eller som 1940-tal och 2010-tal… Ett vanligt ordspråk i Szechuan är ”Bergen är höga och kejsaren är långt borta” och det kändes verkligen som långt borta – från allt.

Jag blev grymt sugen på ”kinamat” och på att resa till detta vidsträckta land – frågan är bara vart man skulle åka? Säkert är i alla fall att jag kommer sitta bänkad om en vecka – då är temat orm, kanske inte lika lockande att äta men säkert lika fascinerande…!

Om du missade programmet kan du se det igen eller läsa om det och hitta recept här.

Andningsgunga av Herta Müller

Nästan varje år när Nobelpristagaren i litteratur tillkännages så tänker jag att man borde läsa något av den författaren. Ofta blir det inte av, men förra året tyckte jag att Herta Müller verkade så intressant att jag önskade mig, och fick, hennes Andningsgunga i julklapp.

Andningsgunga är en poetisk skildring av något så hemskt som svält, död och förtryck – livet i ett ryskt arbetsläger efter Andra världskriget. Eftersom boken berättas i jag-form och imperfekt så vet man att berättaren överlever, men det förtar inget av spänningen. Berättelsen följer inte en strikt kronologisk ordning utan består av korta kapitel med minnen från lägret, ibland följer de på varandra, ibland är de mer fristående och ibland vävs även tankar från tiden efteråt in i historien. Ett exempel på det senare är när berättaren tänker tillbaka på hur de i lägret avlusade sina tröjor genom att gräva ner dem i snön med bara en liten snibb uppstickande, dit lössen klättrade och satt som vita klasar, så att de kunde trampa på dem.

När det blev mars och marken inte längre var meterdjupt frusen, grävde vi hål mellan barackerna. Tröjflikarna stack varje kväll upp ur jorden som en stickad trädgård. I morgongryningen blommade den som blomkål med vitt skum. Vi trampade på lössen och drog ut tröjorna ur jorden. De värmde oss åter och Cittra-Lommer sade: Kläder dör inte ens när man begraver dem.

Sju år efter min hemkomst var jag sedan sju år utan löss. Men när jag har blomkål på tallriken äter jag sedan 60 år tillbaka lössen från tröjflikarna i den första morgongryningen. Även vispgrädde är ännu idag ingen gräddklick.

Det här stycket berörde mig så starkt, just för att det visar hur upplevelserna från fångenskapen förföljer den som blivit fri, ofta för livet, även i de mest banala sammanhang.

Herta Müller använder uttryck som hungerängeln, hon beskriver hur tungspenen klistrar sig i halsen av hunger och hur alla ens tankar handlar om mat. Fångarna fantiserar om mat och planerar sina dagar runt hur de ska fördela sina små brödbitar – äta upp allt vid frukosten så man nästan blir mätt men snart hungrig igen, eller portionera ut det under dagen? Ibland tycks tanken på att en gång få äta sig mätt vara det som håller dem vid liv.

Alla går i brödfällan. I fällan med ståndaktigheten vid frukosten, i fällan med natten och det sparade brödet under kudden. Hungerängelns värsta fälla är ståndaktigheten: Att vara hungrig och att ha bröd men inte äta det. Att vara hårdare mot sig själv än skaren i jorden. Hungerängeln säger varje morgon: Tänk på kvällen.

Boken är som sagt väldigt poetisk, vilket kontrasterar mot hemskheterna som berättas. Ofta medan jag läser tänker jag att det kanske är tack vare det poetiska språket som man klarar att läsa om sådan misär; hade boken dessutom varit socialrealistisk hade läsningen förmodligen varit helt outhärdlig.

Hungern finns alltid.
Eftersom den finns, kommer den när den vill och hur den vill.
Den kausala principen är hungerängelns fuskverk.
När den kommer, kommer den stark.
Allt är totalt klart: 1 skyffellyft = 1 gram bröd.
Jag skulle inte behöva hjärtskyffeln. Men min hunger är hänvisad till den. Jag skulle önska att hjärtskyffeln var mitt redskap. Men den är min härskare. Jag är redskapet./…/

Hjärtskyffeln märker genast när jag inte är helt koncentrerad på den. Då snör en tunn panikkänsla till halsen på mig. I tinningarna dunkar den nakna tvåtakten. Den griper tag i pulsen som ett koppel signalhorn. Jag är kort före sammanbrottet, tungspenen sväller i min sötaktiga gom. Och hungerängelns hänger sig i tungspenen inne i munnen på mig. Det är ängelns våg. Den tar på sig mina ögon och hjärtskyffeln blir yr, kolen dimmig. Hungerängeln sätter mina kinder på sin haka. Den sätter min andning i gungning. Andningsgungan är ett delirium och vilket sedan.

Andningsgunga är en lika fascinerande som skrämmande berättelse som får en att vara tacksam över det man har. Läger som det som Andningsgunga handlar om, har ju funnits, hur sjukt det är låter med folk som hämtas efter kriget och förs till arbetsläger på obestämd tid, utan att ha begått andra brott än att tillhöra ”fel” folkgrupp. Dessutom gör bara Müllers språk det värt att läsa boken.

Jag rekommenderar verkligen Andningsgunga och ger den 4 aklejor av 5!