Senaste veckan har jag flera gånger hört G använda två ord efter varann – tidigare, om jag visade en bild och sa ”var är vovven?” så pekade han och sa ”däh!” eller ”titta!” men nu säger han ”däh bovven!”. Igår sa han även ”däh pappa” när han såg Stefan.
Annat exempel: häromdagen gick vi förbi ett grannhus som alltid har flera bollar liggande nedanför trappen, och G pekade som vanligt ivrigt, ”Titta!” Då sa jag ”Ja titta på alla bollar” varpå han ekade ”alla bolla!”. Kul! 🙂
Det här med att härma vad vi säger gör han också hela tiden. Ikväll satt vi på golvet och läste Max-böcker. Först ville G sitta i Stefans knä men så ångrade han sig och skulle sitta i mitt, så Stefan sa ”Skulle du bara provsitta?”. ”Aah, o-ittah” (eller nåt liknande) säger G! 😍
Annan söt sak (när jag ändå håller på ;)) är att han säger ”Ojjj!” heeela tiden. Sätter sig ner – oj! Kastar nappflaskan – oj! Hämtar skorna – oj! 🙂
Det är spännande med barn! På tal om utveckling så tycker jag inte att han är en bebis längre så jag kommer döpa om kategorin och även börja tagga med etiketten barnutveckling istället för bebisutveckling. Då vet ni! 😉
Kram!